Tribunalens dom (nionde avdelningen i utökad sammansättning) av den 10 november 2021.

Mål T‑612/17

Google LLC, tidigare Google Inc. och Alphabet, Inc.

mot

Europeiska kommissionen

Tribunalens dom (nionde avdelningen i utökad sammansättning) av den 10 november 2021

”Konkurrens – Missbruk av dominerande ställning – Allmänna sökningar och specialiserade produktsökningar på internet – Beslut vari konstateras en överträdelse av artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet – Missbruk genom hävstångseffekt – Konkurrens på meriter eller konkurrensbegränsande agerande – Villkor för konkurrenternas tillgång till ett dominerande företags tjänst som i praktiken inte kan ersättas – Det dominerande företaget gynnar sin egen specialiserade söktjänst vid presentationen av sökresultat – Verkningar – Krav på att fastställa ett kontrafaktiskt scenario – Föreligger inte – Objektiv motivering – Föreligger inte – Möjlighet att ålägga böter med hänsyn till vissa omständigheter – Riktlinjer för beräkning av bötesbeloppet – Obegränsad behörighet”

Talan om ogiltigförklaring – Lagenlighetsprövning – Kriterier – Beslut antagna av kommissionen på konkurrensområdet – Omständigheter som ska beaktas – Omständigheter som ägt rum före respektive efter det angripna beslutet – Omständigheter som åberopats i samband med det administrativa förfarandet eller för första gången i samband med talan om ogiltigförklaring – Omfattas

(Artiklarna 101, 102, 261 och 263 FEUF)

(se punkterna 129–131)

Unionsrätt – Principer – Grundläggande rättigheter – Oskuldspresumtion – Förfarande på konkurrensområdet – Tillämplighet

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 48.1)

(se punkt 132)

Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Det ankommer på kommissionen att lägga fram bevis för överträdelsen och dess varaktighet – Bevisbördans omfattning – Beslut som stöder sig på bevis som styrker överträdelsen – Beviskrav för företag som bestrider överträdelsen

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 133 och 134)

Talan om ogiltigförklaring – Unionsdomstolens behörighet – Tolkningen av skälen i en administrativ rättsakt – Gränser

(Artiklarna 263 och 264 FEUF)

(se punkt 135)

Dominerande ställning – Missbruk – Begrepp – Objektivt begrepp som avser beteende som är ägnat att påverka marknadens struktur och som har till effekt att hindra att konkurrens upprätthålls eller utvecklas – Skyldigheter som åvilar det dominerande företaget – Konkurrens enbart genom prestationer

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 150–157)

Dominerande ställning – Missbruk – Hävstångseffekt – Dominerande ställning på marknaden för allmänna internetsökningar – Agerande som gynnar det dominerande företagets prisjämförelsetjänst och missgynnar konkurrerande prisjämförelsetjänster – Missbruk – Bedömningskriterium – Agerande som utgör en kvalitativ förbättring som utgör konkurrensen genom prestationer – Föreligger inte – Agerande i linje med den öppna karaktären hos den infrastruktur som ligger till grund för den allmänna sökmotorn – Föreligger inte

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 158–189 och 193–197)

Domstolsförfarande – Intervention – Grund som inte anförts av sökanden – Avvisning

(Domstolens stadga, artikel 40 fjärde stycket och artikel 53 första stycket; tribunalens rättegångsregler, artikel 142.3)

(se punkterna 191 och 192)

Dominerande ställning – Missbruk – Hävstångseffekt – Dominerande ställning på marknaden för allmänna internetsökningar – Agerande som gynnar det dominerande företagets prisjämförelsetjänst och missgynnar konkurrerande prisjämförelsetjänster – Annat missbruk än leveransvägran

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 212–249, 285, 287, 290, 292, 314, 315 och 351)

Dominerande ställning – Missbruk – Begrepp – Objektivt begrepp som avser beteende som är ägnat att påverka marknadens struktur och som har till effekt att hindra att konkurrens upprätthålls eller uppkommer – Krav på att styrka en konkurrensbegränsande avsikt – Föreligger inte

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 255, 257 och 262)

Dominerande ställning – Missbruk – Konkurrensbegränsande effekt – Dominerande ställning på marknaden för allmänna internetsökningar – Agerande som gynnar det dominerande företagets prisjämförelsetjänst och missgynnar konkurrerande prisjämförelsetjänster – Agerande som kan ha konkurrensbegränsande effekter på marknaden – Krav på att fastställa ett kontrafaktiskt scenario – Föreligger inte

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 369, 372, 373, 376–378 och 419)

Dominerande ställning – Missbruk – Konkurrensbegränsande effekt – Bevisbördan åligger kommissionen – Huruvida det är tillräckligt med en potentiell effekt – Dominerande ställning på marknaden för allmänna internetsökningar – Agerande som gynnar det dominerande företagets prisjämförelsetjänst och missgynnar konkurrerande prisjämförelsetjänster – Påverkan på de relevanta marknaderna – Total minskning av trafiken från det dominerande företagets allmänna sökresultatsidor till konkurrerande prisjämförelsetjänster – Det dominerande företagets agerande rör en enda kategori konkurrenter – Saknar betydelse – Skyldighet att tillämpa kriteriet om den lika effektiva konkurrenten – Föreligger inte

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 382–394, 406, 414, 417, 438–443, 454, 501, 504–506, 523, 537, 538 och 541)

Dominerande ställning – Relevant marknad – Avgränsning – Tvåsidig marknad – Bedömningskriterier – Marknaden för specialiserade sökningar för prisjämförelser på internet, vilken inbegriper prisjämförelsetjänster men inte säljplattformar – Tjänster som svarar mot olika användningar

(Artikel 102 FEUF; kommissionens meddelande 97/C 372/03)

(se punkterna 466–495)

Dominerande ställning – Missbruk – Dominerande ställning på marknaden för allmänna internetsökningar – Agerande som gynnar det dominerande företagets prisjämförelsetjänst och missgynnar konkurrerande prisjämförelsetjänster – Objektiv motivering – Bevisbörda

(Artikel 102 FEUF)

(se punkterna 551–555 och 560–567)

Konkurrens – Böter – Belopp – Fastställande – Kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Unionsdomstolens obegränsade behörighet – Räckvidd

(Artiklarna 101, 261 och 263 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 31; kommissionens meddelande 2006/C 210/02)

(se punkt 605)

Konkurrens – Unionsbestämmelser – Överträdelser – Uppsåtligt eller oaktsamt genomförande – Begrepp – Företaget kan inte bortse från att dess agerande är konkurrensbegränsande – Inget tidigare kommissionsbeslut om en liknande överträdelse – Saknar betydelse

(Artikel 101 FEUF; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2)

(se punkterna 608, 616 och 618)

Konkurrens – Administrativt förfarande – Beslut av kommissionen i vilket en överträdelse konstateras – Inget tidigare kommissionsbeslut om en liknande överträdelse – Åsidosättande av legalitetsprincipen för brott och straff – Föreligger inte – Kommissionen avsåg att godta åtaganden från det berörda företaget innan det konstaterade en överträdelse – Saknar betydelse – Åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar – Föreligger inte

(Artikel 101 FEUF; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artikel 49; rådets förordning nr 1/2003, artikel 23.2)

(se punkterna 619, 628–630, 634 och 636–639)

Resumé

Tribunalen ogillar i huvudsak Googles talan mot kommissionens beslut att konstatera att företaget missbrukat sin dominerande ställning genom att gynna sin egen prisjämförelsetjänst framför konkurrerande prisjämförelsetjänster.

Tribunalen fastställer böterna på 2,42 miljarder euro för Google

I beslut av den 27 juni 2017 (

1) konstaterade Europeiska kommissionen att Google LLC i 13 länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) (

2) hade missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för allmänna internetsökningar genom att gynna sin egen prisjämförelsetjänst, en specialiserad söktjänst, framför konkurrerande prisjämförelsetjänster.

Kommissionen fann att resultaten vid en produktsökning med Googles allmänna sökmotor rangordnades och presenterades på ett mer attraktivt sätt när resultaten kom från Googles egen prisjämförelsetjänst än om de kom från konkurrerande prisjämförelsetjänster. De sistnämnda, som visades som allmänna sökresultat (presenterade i form av blå länkar), tenderade också att flyttas ned lägre i rangordningen av justeringsalgoritmerna på Googles sidor med allmänna sökresultat, till skillnad från resultaten från Googles egen prisjämförelsetjänst. På så sätt hade Google i huvudsak minskat trafiken från sina allmänna resultatsidor till jämförelser av konkurrerande produkter samtidigt som den ökade denna handel till sin egen produktjämförelsetjänst (nedan kallad det omtvistade agerandet).

Enligt kommissionen hade denna praxis konkurrensbegränsade effekter såväl på de 13 nationella marknaderna för specialiserade söktjänster som på de 13 nationella marknaderna för allmänna söktjänster.

Kommissionen fann därför att Google överträtt förbudet mot missbruk mot dominerande ställning enligt artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet och ålade företaget böter på 2424495000 euro, varav 523518000 euro solidariskt med dess moderbolag Alphabet.

Google och Alphabet har väckt talan mot kommissionens beslut vid Europeiska unionens tribunal, som i huvudsak ogillar de båda bolagens talan och fastställer de böter som kommissionen ålagt dem.

Tribunalens bedömning

Vad för det första gäller frågan huruvida det omtvistade agerandet är konkurrensbegränsande, finner tribunalen att en dominerande ställning för ett företag inte i sig ger anledning till klander, inte heller om företaget är så dominerande som Google, även om det planerar att ge sig in på en angränsande marknad. Det är att utnyttja sin dominerande ställning på ett sätt som utgör missbruk som artikel 102 FEUF förbjuder. Det särskilda ansvar som i detta sammanhang åvilar ett dominerande företag ska bedömas utifrån de specifika omständigheterna i det enskilda fallet, vilka måste visa på en försvagad konkurrens.

Med hänsyn till det stora mängd trafik som Googles allmänna sökmotor genererar för prisjämförelsetjänster, användarnas beteende, nämligen att i regel fokusera på de första resultaten, och den betydande andelen av prisjämförelsetjänsternas trafik som är ”indirekt” samt att denna trafik i praktiken inte går att ersätta finner tribunalen att det omtvistade agerandet utgör en åtskillnad i behandling som inte innebär konkurrens genom prestationer och som är ägnat att leda till en försvagad konkurrens på marknaden, vilket kan strida mot artikel 102 FEUF.

Tribunalen noterar att det är ett slags avsteg från normaliteten att främja en enda sorts specialiserade resultat – Googles egna – på Googles sökresultatsidor, med tanke på att Googles allmänna sökmotor, som skapats för att indexera resultat med alla sorters innehåll, används så universellt.

Tribunalen påpekar vidare att även om den allmänna resultatsidan har kännetecken som gör att den närmast utgör en allmännyttig tjänst, med tanke på att det i dagsläget inte finns någon faktiskt eller potentiell ersättare, skiljer sig det omtvistade agerandet i sina beståndsdelar från leveransvägran av en allmännyttig tjänst. Domstolens analys i domen Bronner, (

3) rörande sådan leveransvägran, är därför inte tillämplig i detta fall.

Slutligen konstaterar tribunalen att åtskillnaden i behandling från Googles sida beror på var resultaten kommer ifrån, det vill säga om de kommer från företagets egen jämförelsetjänst eller från konkurrerande jämförelsetjänster. Resultaten från konkurrerande jämförelsetjänster kan därför aldrig få en motsvarande behandling som resultaten från Googles jämförelsetjänst beträffande rangordning och presentation. Google gynnar således sin egen jämförelsetjänst framför konkurrerande jämförelsetjänster snarare än ett bättre resultat framför ett annat.

Vad gäller det omtvistade agerandets inverkan på konkurrensen, erinrar tribunalen om att missbruk av en dominerande ställning föreligger när det dominerande företaget hindrar att konkurrens upprätthålls eller utvecklas genom att tillgripa medel som inte hör hemma i en normal konkurrenssituation. Kommissionen är i detta sammanhang inte skyldig att identifiera några faktiska utträngningseffekter till följd av agerandet i fråga för att fastställa en överträdelse av artikel 102 FEUF, utan det räcker att styrka potentiella effekter.

Tribunalen bekräftar kommissionens slutsats att det omtvistade agerandet kunde ha potentiellt konkurrensbegränsande effekter på marknaden för specialiserade sökningar i form av prisjämförelser. Kommissionen hade mer specifikt visat att det hade faktiska effekter på trafiken för jämförelsetjänster från Googles allmänna sökresultatsidor till nackdel för konkurrerande prisjämförelsetjänster och till fördel för Googles prisjämförelsetjänst samt att trafiken från konkurrerande prisjämförelsetjänster utgjorde en betydande andel av dess totala trafik, att denna andel i praktiken inte kunde ersättas av andra trafikkällor, såsom annonser (AdWords) eller mobilapplikationer, och att detta potentiellt kunde leda till att jämförelsetjänster försvann, att innovationen på marknaden minskade och att konsumenternas valmöjligheter begränsades, allt detta kännetecknande för en försvagad konkurrens.

Däremot finner tribunalen att kommissionen inte styrkt att Googles agerande haft konkurrensbegränsande verkningar, inte ens potentiella sådana, på marknaden för allmänna sökningar, och den ogiltigförklarar därför fastställandet att det skett en överträdelse på den marknaden.

Vad gäller de potentiellt konkurrensbegränsande effekterna på den specialiserade marknaden för prisjämförelsetjänster, underkänner tribunalen Googles argument att konkurrensen där är fortsatt livlig tack vare förekomsten av plattformar för säljföretag. Tribunalen bekräftar kommissionens bedömning att dessa plattformar inte ingår i samma marknad.

Även Googles argument mot att företagets agerande utgör missbruk underkänns av tribunalen. Den finner att även om Googles algoritmer för klassificering av de allmänna sökresultaten eller kriterier för rangordning och presentation av de specialiserade sökresultaten för prisjämförelser som sådana kan anses utgöra förbättringar av dess tjänst i konkurrensfrämjande riktning, motiverar inte detta det omtvistade agerandet, det vill säga en åtskillnad i behandlingen av resultaten från Googles prisjämförelsetjänst och konkurrerande jämförelsetjänster. Tribunalen finner vidare att Google inte visat att detta medfört effektivitetsvinster som uppväger de konkurrensskadliga verkningarna.

Efter en ny bedömning av överträdelsen bekräftar tribunalen slutligen det bötesbelopp som kommissionen ålagt och underkänner Googles argument att det omtvistade agerandet prövades för första gången av kommissionen och att den institutionen i ett skede av förfarandet ville försöka lösa ärendet genom åtaganden.

Efter det att tribunalen har gjort sin egen bedömning av de faktiska omständigheterna för att bestämma påföljdsnivån, konstaterar den för det första att den delvisa ogiltigförklaringen av det angripna beslutet vad gäller marknaden för allmänna sökningar inte påverkar bötesbeloppet, eftersom kommissionen, för att fastställa grundbeloppet för böterna, inte hade tagit hänsyn till värdet av försäljningen på den marknaden. Tribunalen betonar också att även om den beaktar att missbruk inte har styrkts på marknaden för allmänna sökningar, tar den också hänsyn till att överträdelsen är av särskilt allvarlig karaktär och att agerandet i fråga varit uppsåtligt och inte berott på oaktsamhet.

Tribunalens bedömning utmynnar i att den ekonomiska påföljd som ålagts Google ska fastställas.

(

1) Kommissionens beslut C(2017) 4444 final av den 27 juni 2017 om ett förfarande för tillämpning av artikel 102 FEUF och artikel 54 i EES-avtalet (ärende AT.39740 – Sökmotorn Google (Shopping)).

(

2) Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike, Polen, Sverige, Förenade kungariket och Norge.

(

3) Dom av den 26 november 1998, Bronner ( C 7/97 , EU:C:1998:569 ).